664. Jag målar och målar

Jag varken kan eller vill visa allt här ännu. I augusti väntar en utställning i Jönköping.

För ett drygt år sedan träffade jag på en erkänd konstnär, hon frågade hur det gick med mitt måleri. Jag sa det var så mycket med familj och jobb, jag hann inte med måla svarade jag. Genast replikerade hon:

Ewa, du måste måla. Det är en unik gåva du fått, du är född till att beskriva livet genom dig. All din fantasi, ditt driv och flöde, det är inte alla som får. Du har fått detta fantastiska och du får inte kasta bort det, för något.

Och årstiderna bytte av varandra, nyss stod vi där igen, konstnärinnan och jag. Hon frågade hur det var med mig och jag berättade om den extrema tid jag haft med allt. När hon bara stod tyst tillade jag:

– Men jag målar igen!

– Bra, det var allt jag ville veta.

Och nog är det så, att inget någonsin någonsin får göra mig stum.

Annonser

663. Hektiska dagar

Min senaste månad har gått så snabbt. Sorg och glädje inflätade i varandra.

Nu lyser solen i allafall och jag står här redo att ta livet i min famn. Jag målar, firar en student, åker inlines, kramar familjen.

Ikväll blir det klackarna på, jag ska på fest.

662. Räkbåt och solglitter

I fredags åkte jag räkbåt med jobbet. Man pillar i sig lite räkor, medan den gamla båten puttrar fram längs fina sjökanter och trubadur spelar. En sällsam lycka i mig. Allt detta glittrande vatten, Sven-Ingvars, dans, sång och räkor. Jag har i vissa lägen lite svårt för dansband. Men inte på denna båt. Det var fint. Jag är så tacksam.

661. All denna kärlek

Min pappa har lämnat jordelivet. Han gick i frid. Vi fick vara med honom, hann säga allt det där viktiga. Han väntade tills vi fått göra det.

Pappa, du var en underbar person. En så vild och vacker själ, vidsynt och generös med det största hjärtat jag någonsin känt. En gammal själ med stor visdom och kunskap. Känslig och nyfiken. Begåvad och god.

Jag kan inte förstå du är borta men vet att det du gett mig gör att jag klarar att leva mitt fantastiska liv med alla de gåvor jag fått. Jag älskar dig genom hela universum.

660. Bättre en fågel i handen

Än tio i skogen. Je ne comprend? Men eller hur? För vem är det bra alls? Fåglar vill ju flyga. Segla på vinden, susa fram och göra dyk. För att de kan! Bra för den handen sitter på? Att hålla fast något skadat i handen när man kan se och höra det absolut skönaste.

Frihet.

659. Livet är en

Det är återigen hästar i hagarna runt det Hallvikska torpet. Jag cyklar till jobbet var och varannan dag, körsbärsträden blommar och allt är då vansinnigt vackert. Livet sprudlar i varenda cell. Jag har inspiration med! Wohooo!

658. Feminist javisst

Jag har inte sett på mig själv som att jag vore feminist tidigare. Jag är uppvuxen under sjuttiotalet och mina föräldrar var jämlika i vilket årtionde man än hade mätt. Fantastiska förebilder. Jag växte upp i tron att det var så överallt.