25. Filmtajm

I helgen har jag tittat på Avatar igen, nästan två gånger. Inte för att jag hade tid över men jag ville så gärna. Somliga må tycka den är banal och det får de. Jag tycker den är bland det sannaste jag sett, och vacker.

Jag visar det mest blå som fanns att finna bland mina alster, daterad långt innan Avatar.

24. Stilla undran

I dag har jag varit och vickat på mitt gamla jobb. Arbete befordrar hälsa och välstånd sa alltid min pappa. Så sant. Trevligt att träffa mina ex-jobbarkompisar också. Efter jobbet rusade jag på fotbollsträning med Sus och Dus. Precis när träningen är klar ringer maken. Jag måste komma genast och hämta honom och hunden, de har gått vilse på promenaden men nu lokaliserat sig igen. Långt bort. Vem är det som påstås ha dåligt lokalsinne i familjen?

23. Fläsknäsa

Idag firade vi att Sus fyllde sex år. Först sprang Sus glad in i en stol med ansiktet före. Senare fick hon den nya cykelns styre mitt på näsan. När det slutat blöda och göra ont konstaterade Sus:

-Nu har jag fått fläsknäsa.

22. Bråttom bråttom!

Nu, mina vänner, är det dags för utställning. Jag har bråttom men var ändå tvungen att lägga in bilder på vad man exempelvis kan vinna i Forsa Kvarns finfina lotteri. Och så har jag och Dus tagit oss en spotifysvängom till Lennartz’ Leende Guldbruna Ögon (Ni minns väl tv-serien?). Nu har jag mer än måttligt bråttom.

21. Gul bil!

Jag undrar om barnen i New York och Calcutta ropar GUL BIL! och slår varann på överarmarna. För vår familj räcker det med de gula bilarna i Borås. Inte för att jag tycker det är fult med gula bilar. Men.

20. Look back

Här hemma ser vissa av oss bakåt. Har köpt dvd-boxen ”Det var en gång-tidernas äventyr”. Sonen är speciellt tokig i den. Lättsamt sätt att lära sig historia.

Jag lär mig dock ingenting alls. Efter att ha haft idrottsskola i regn är jag snuvig och drömmer mest om ljumma kvällar och shopping i Paris.

19. Snart dags

Nu börjar det dra ihop sig för pingstutställningen i Forsa. Snart ska vi medverkande träffa STT och få lite publicitet. Länk till artikel kommer. Nu har jag lite paus från utställningsskapandet och håller på med ett porträtt, dock inte det på bilden.

Jag blir alldeles försjunken när jag tecknar just porträtt. Går det som jag vill blir det nästan meditativt och jag kan fila på det i all oändlighet. I alla fall nu när jag inte längre kommer plats att teckna i min kombinerade tvättstuga/ateljé. Där inne känner man definitivt att man inte har all tid i världen…