400. Valborg

I helgen har vi haft fenomenalt genuint trevligt, så där så att det är svårt att bryta upp från det trevliga. Vi har planerat sommarträffen och umgåtts. Barnen ville inte åka hem och knappt vi heller.

Men studieinlämning och porträtteckning kallade. Jag hann med bägge innan hela familjen installerade sig i den vedeldade bastun på tomten.

Nu är jag hemkommen från jobb, nu är det Valborg. Fin sådan på er!

399. En tidig teckning

Jag har haft turen att ha två konstnärliga föräldrar. Bägge har målat och ritat och förstått viktigheten i det. Så de har alltid tillhandahållit mig med pennor, kritor, papper, utrymme, uppmuntran och tid att rita. I dag blir det en teckning som jag ritade när jag var fyra år.

För idag är det tio år sedan sedan min pappa blev sjuk och försvann bort i från mig. Jag trodde inte då att jag skulle överleva utan honom. Men det gjorde jag. Jag har ett underbart fantastiskt liv.

Tack pappa.

398. Vulpes vulpes

Lite latin så här efter dyngsur promenad. Hunden och min jacka lär aldrig bli torra igen. Och så känner jag ett distinkt behov av att rita rävar. Så jag placerar dem visst var jag kan. Kanske får jag hejda mig när jag ska rita porträtt strax.

Idag är en bra dag. Ett stort lass med ved har landat på vår gård. Jag har fått rabarber som jag planterat. Och så är det torsdag.

397. Försovningsfrustration

I dag känns inte som en glimrande dag precis. Mer som en gaaaahjagtrorjagblirgalen!!!-dag. Frustration! Stress! Hjärndimma!

Och inget har väl gått fel egentligen. Jobbet utfört. Studieuppgiften en god bit på väg. Storhandlat. Lagat mat. Nattat barn. Porträtt påbörjat. Allt gjort i tvär uppförsbacke av en ganska tjurig människa med trötta ögon.

Nu ska jag ringa min mamma och sedan går jag och lägger mig. Beror allt det här på att jag försov mig i morse?

396. Forsa Kvarn och fattiga riddare

I går var jag i Forsa Kvarn och träffade konstnärsvänner. I pingst och midsommar blir det utställning och vi har en del förberedelser att göra. Igår gick vi igenom lite marknadsföring, spotlights och allmänt upplägg. Sedan åkte jag hem och ritade porträttet jag ruvat på ett tag. Barnen lekte med kompisar och jag fick arbeta tämligen ostört. En lugn lördag övergick i en fin söndag. På söndagseftermiddagen låg vi allihop i varsin soffa och gjorde Ett skepp kommer lastat medan regnet smattrade på rutan. Till kvällsmat serverades det fattiga riddare, som Sus gjort, nästan helt själv.

395. Färg och fantasi

Nu kunde jag inte hålla mig. Jag vet inte om det är alla strikta grafiska regler som surrar i mitt huvud eller om det har hänt något med mitt utvecklande. Men efter pannkaksbestyr så slet jag snabbt fram alla mina oljetuber, slängde fram pannå och duk till mig och Sus. Och sen gick vi loss på varsin tavla. Jag vet inte om den är klar. Bara att jag var tvungen!

Så under tiden berättade Dus att de läst en bok om en konstnär i skolan. Och han var konstig, den konstnären. Men är man konstnär så är man konstig, inte konstigt alls, sa boken. Då frågade jag Sus och Dus med penslar och palett i högsta hugg om jag kanske var lite konstig. Jo, det tyckte de. Alltså mamma, du har så mycket fantasi som bara kommer ut hela tiden. Men egentligen är alla lite konstiga, mamma, slätade de över.

Och det var en väldigt fin komplimang tycker jag. Nu blir det fredagsmys.

394. Lyckans rödtott

Efter en hård arbetsvecka (som inte är slut än) och nacken verkar sitta fast i ett skruvstäd, då minsann. Har man äntligen tid hos bästa frissan. Där man bara får sitta, prata, eller inte prata, dricka rött te, läsa nåt roligt magasin, lyssna på bra musik, höra om nån rolig resa. Dessutom är mitt hår rött nu. Och jag är så glad, så nöjd och tar mig an fredagen med förnyad energi.