90. Porträtt

Efter kursen igår är jag superinspirerad. Och längtar till nästa vecka.

Det tekniska funkar fortfarande inte så bra men jag har nu suttit och formgivit min egen logga. Sablarns snygg blev den. Sen har jag kunnat stryka flera saker på min göra-lista och det är en bra förmiddag. Eftersom jag välkomnade mina fina elever att kika in här så visar jag i dag porträtt – i blyerts. Sådana har det blivit många av genom åren.

89. Inte en minut mer än nödvändigt

sitter jag här med Herr Frustration nu. Allt med denna kära elektronikpryl har krånglat i dag. Telia har inte kunnat skicka några mejl med bifogade filer i och mina inkommande har jag fått gå på jakt efter ute i cyberspace.

Men däremot har jag haft blyertskurs för första gången i kväll. Vi hade lite övningar för att smita förbi vänster hjärnhalva och SE. Det var så fantastiskt inspirerande och trevligt. Herr Frustration är fortfarande knäpp tyst, även om mina mejl ligger på hög och vrider sig som silverfiskar i Utkorgen.

88. Grannarna tillbaka

Idag har det stått tipspromenad och handla mat på agendan. När vi har lite tid över så knep och knåpar vi med djävulsknutar och andra klurigheter  M köpte på höstmarknaden i går.

Nyss när jag var ute i kaninstugan med mat noterade jag att våra grannar fåren var tillbaka. Det är så härligt att höra gräset vika sig för deras tunna ben när de sakta går och metodiskt äter det som är framför. En stillsam väg mot framtiden där de är alldeles nöjda i nuet.

87. Höstmarknad och ensamhet

Vi var inne i stan och besökte den traditionella höstmarknaden. En dyr mössa här och lite märkligt spraygodis där. Sus vill ha något i vartenda stånd. Dus är mer selektiv, så efter att ha väntat på något bättre hela rundan slutade vi inne på BR. Lego blev det.

Dus hade en kompis med sig och när vi skulle köra hem honom låg plötsligt en man mitt i gatan. En blödande berusad. Vi stannade, han verkade vara någorlunda ok när M väl fått honom på fötter och följt honom hem.  Mannen ville inte ha någon medicinsk hjälp, men undrade om M inte kunde stanna och prata med honom lite. För sådan hjälp, det behövde han. Så nu har M ringt AA och tagit reda på vart man kan vända sig.

Denna oändliga ensamhet.

86. Framåt

Det går framåt med mina förehavanden. Efter att ha sovit hela sex timmar i natt har jag varit iväg och pratat med en firma om visitkort och lite andra saker till mitt blivande företag. För, när alla kvarnar malt färdigt kommer jag kanske att ha en alldeles egen liten firma där jag frilansar som illustratör och grafiker. Medan instanserna bearbetar arbetar jag för högtryck, ingen tid får spillas. Kontakter ska knytas och idéer kluras på.

Nu får jag jobba vidare med ett lite hemligt projekt som innefattar händer. Förhoppningsvis kan jag snart berätta lite mer om det. Fin fredag på er.