664. Jag målar och målar

Jag varken kan eller vill visa allt här ännu. I augusti väntar en utställning i Jönköping.

För ett drygt år sedan träffade jag på en erkänd konstnär, hon frågade hur det gick med mitt måleri. Jag sa det var så mycket med familj och jobb, jag hann inte med måla svarade jag. Genast replikerade hon:

Ewa, du måste måla. Det är en unik gåva du fått, du är född till att beskriva livet genom dig. All din fantasi, ditt driv och flöde, det är inte alla som får. Du har fått detta fantastiska och du får inte kasta bort det, för något.

Och årstiderna bytte av varandra, nyss stod vi där igen, konstnärinnan och jag. Hon frågade hur det var med mig och jag berättade om den extrema tid jag haft med allt. När hon bara stod tyst tillade jag:

– Men jag målar igen!

– Bra, det var allt jag ville veta.

Och nog är det så, att inget någonsin någonsin får göra mig stum.

Annonser

663. Hektiska dagar

Min senaste månad har gått så snabbt. Sorg och glädje inflätade i varandra.

Nu lyser solen i allafall och jag står här redo att ta livet i min famn. Jag målar, firar en student, åker inlines, kramar familjen.

Ikväll blir det klackarna på, jag ska på fest.