35. Trevligheter

I går var enastående. Jag (plus mannen, barnen, hunden, mamma, brorsan, brorsans fästmö och deras ännu ofödda barn) var och hälsade på en av mina kusiner och hans familj. Det blev en fantastisk inspirerande kväll i regn och rusk, med god mat, skratt och trevligheter. Sus och Dus lekte hänförda med lådan innehållandes oändligt lego av alla de sorter. Samtalsämnena var många, bland annat pratade vi om resor, och att åka till Indien.

Idag var jag och barnen hos goda vänner på lek och fika. Återigen var Indien samtalsämnet och nu har det allt satt igång i mitt inre. Trots att jag knappt vet hur, är hjärnan febrilt i gång med planer och drömmar. Drömmar om Indien och trevligheter.

34. Perspektiv

I bland saknar jag perspektiv på tillvaron. Det är som att en inre sjömansgast kramar mitt hjärta och nekar mig frid. Alltid någon ny resa att göra över haven, och göra den bättre.

Jag lever som i paradiset, omgiven av människor som älskar mig. Det finns ingenting jag velat ha som jag inte fått. Varför då inte bara luta sig tillbaka i kabyssen, vila och njuta av russinen i kakan?

33. La Mer

Vi åkte till havet. Jag föreställde mig rödbrända axlar, nyfrälsta badbarn som inte ville åka hem, en mysig sandwichlunch med fina familjen. Jag oroade mig för att solen skulle vara för varm för hunden, kanske skulle man ha en liten parasoll med sig? Kanske skulle jag ta med mig min pocketbok i fall det blev tid över.

Nu skrattar jag åt mina vanföreställningar. Vår lilla hund på 50 kilo blev galet glad av att se havet och de andra hundarna på hundstranden. När hon inte simmade runt runt mig i havet var hon uppe på land och gjorde rövarsprång så sanden yrde. Mellan varven grävde jag fram våra handdukar. Dus fick sin armpuff i ögat och drabbades av hemlängtan tidigt. Mackorna var sandiga och solen gick i moln. Maken var frustrerad. Men det var en härlig utflykt i alla fall, och vi åt varsin gigantisk glass på Peggens glasscafé. När vi åkte hem var alla glada och nöjda.

Dessutom blev min solbränna perfekt.

32. Elvakaffe med bästa fastern

Idag hade jag min faster och mamma på besök. Vi fikade ute under parasoll och hade det trevligt. Min pappas syster är världens snällaste faster. Och hon är en god länk till min far, hon kan berätta om gamla tider. Plötsligt så kommer där någon historia som han själv aldrig berättade när han fortfarande hade ett minne.

Tavlan kom till som idé från ett mycket gammalt foto av min fadder, min låtsas-mormor (jag hade en mormor på riktigt också) och så – finaste fastern.

31. Hand i hand

Just nu har jag flow och det går rasande fort. Som att livet går hand i hand med sig självt och allt löser sig och händer allt efter som. Vid midsommar hade jag utställning på Forsa igen och det gick vansinnigt bra. Bland annat flyttade dessa mina alster till Köpenhamn. Hoppas de hygger sig där. *Glad*