160. Surkart

Det här är en finfin lördag!

Men, i förmiddags, medan jag plockade, plockade och plockade undan saker som ligger överallt pratade jag med min lille bror. Om allt möjligt mellan himmel och jord. Samtidigt ringer mamma på mobilen. Eftersom jag lyssnar på musik i den är den nerknölad i mitt städförkläde, intrasslad i hörlurar. Jag avbryter motvilligt samtalet med brorsan och rotar i förklädesfickan. När jag till sist får fram den är jag frustrerad.

– Du behöver inte låta så sur!

Sur? Moi? Nej inte alls! Eller… okej då. Förlåt.

När jag tröttnat på att vara sur, vilket jag gjorde fort, motverkade jag surhet med lite sött; knäck. Himmelskt! Fast jag blir nästan svettig av kombination precisionsarbete och två mycket otåliga barn. Men gott blev det.

Nu är vi nyss hemkomna från Ikea. Vi har hittat sängar till barnen som vi ska beställa (och ljus, servetter, lampor, julpynt m.m) och så har vi ätit julbord. En finfin lördag för en surkart.

Publicerad av Ewas 1000 tavlor

Konstnär

Lämna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: